4900 Maymelou
Utseende
4900 Maymelou | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eleanor F. Helin |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 juni 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4900) Maymelou |
Alternativnamn | 1988 ME, 1978 YU, 1984 JR2[1] |
Uppkallad efter | Mayme Lou Stevens Bruce[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Vesta-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,688 AU |
Perihelium | 2,072 AU |
Halv storaxel | 2,380 AU |
Excentricitet | 0,1294031 |
Siderisk omloppstid | 3,67 år |
Medelomloppshastighet | 19,31 km/s |
Medelanomali | 34,04° |
Inklination | 5,936° |
Longitud för uppstigande nod | 209,7° |
Periheliumargument | 91,37° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,6 km |
Albedo | 0,514 |
Absolut magnitud (H) | 13,52[4] |
4900 Maymelou eller 1988 ME[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes 16 juni 1988 av den amerikanske astronomen Eleanor F. Helin vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Mayme Lou Stevens Bruce.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Vesta.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4900 Maymelou” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4900. Läst 2 juni 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4900 Maymelou” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4900. Läst 8 juni 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4900 Maymelou” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4900. Läst 2 juni 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|